death is at your doorstep.
Orkade mig genom skolan. Kom hem. Orkade ingenting. Skulle göra samhälle, släckte i rummet och gick och la mig direkt istället. Låg där och grät och skrek utan att det kom något ljud. Sen stirrade jag bara in i väggen. Somnade i nästan 20minuter. Efter typ 2timmar kom mamma hem, in till mig och jag grät hos henne i en timme till. Hulkade så mycket att jag tappade andan. Grät så mycket att allt mitt hårt svarta smink försvann. Grät så jag skakade.
Sen åt jag middag, gick tillbaka till mitt rum och satte på Where the Wild things are. Efter ett tag kom mamma in med te och godis. Men jag mådde fortfarande dåligt. Det är som ett tomt hål.
Innan jag somnade kom noel, sov hos mig. Då kändes allting mycket bättre.
Alla bilderna är från weheartit.
Kommentarer
Postat av: inez
fyfan <3 hoppas inte att det varar länge
love you <3
Postat av: Miranda
Det löser sig ska du se <3 Många kramar!
Postat av: Linnea
Jag vet inte vad det handlar om. Men jag förstår hur det känns och det var väldigt fint skrivet.
Jag finns här om du vill något. Och det kommer bli bättre. Det kommer bli bra.
Postat av: Amanda Jonsson
Svar: tack så mycket!!!!
det löser sig vad det än är, tusen kramar till dig <3
Postat av: nathalie
Hoppas det är bättre med dig nu!
Trackback
