vajerbejbi

Jag hatar er alla. Jag hatar er som små kryp som glider runt och gömmer sig för mig där jag går. Jag hatar hur du skriker på mig. Jag hatar hur jag inte duger. Jag hatar hur ni tittar på mig. Jag hatar hur det känns som att falla genom marken. Jag hatar hur ni är för fega för att komma fram med det själva. Jag hatar hela er existens. Jag hatar människor. Jag hatar hur ni leker söta och badar med gummiankor och låtsas som att ni inte har något fel på er. Jag hatar hur ni låtsas som att ni älskar mig då jag vet att man inte kan älska mig. Jag hatar hur jag leker med känslor. Jag hatar att det är det enda jag kan. Jag hatar hur rädda ni är. Jag hatar hur du går. Jag hatar era fula frisyrer. Jag hatar era fula rökringar ni tror att ni kan göra. Jag hatar hur ni tror att ni är coola då ni får mig att vilja spy. Jag hatar hur ni låtsas vara glada. Men mest av allt, mest av allting hatar jag mig själv.